A novel advantage of the use of machine learning (ML) systems in medicine is their potential to continue learning from new data after implementation in clinical practice. To date, considerations of the ethical questions raised by the design and use of adaptive machine learning systems in medicine have, for the most part, been confined to discussion of the so-called “update problem,” which concerns how regulators should approach systems whose performance and parameters continue to change even after they have received regulatory (...) approval. In this paper, we draw attention to a prior ethical question: whether the continuous learning that will occur in such systems after their initial deployment should be classified, and regulated, as medical research? We argue that there is a strong prima facie case that the use of continuous learning in medical ML systems should be categorized, and regulated, as research and that individuals whose treatment involves such systems should be treated as research subjects. (shrink)

Imperatives occur ubiquitously in natural languages. They produce forces which change the addressee’s cognitive state and regulate her actions accordingly. In real life we often receive conflicting orders, typically, issued by various authorities with different ranks. A new update semantics is proposed in this paper to formalize this idea. The general properties of this semantics, as well as its background ideas are discussed extensively. In addition, we compare our framework with other approaches of deontic logics in the context of normative (...) conflicts. (shrink)

In this paper, I attempt to show how Davidson’s anti-sceptical argument can respond to the closureRK-based radical scepticism. My approach will focus on the closureRK principle rather than the possibility that our beliefs could be massively wrong. I first review Davidson’s principle of charity and the triangulation argument, and then I extract his theory on content of a belief. According to this theory, content of a belief is determined by its typical cause and other relevant beliefs. With this constraint on (...) content, I argue that doubt must be local. Furthermore, since one cannot rationally believe that one’s commitment to the cause of beliefs could be false, our commitment to the denial of a sceptical hypothesis is not a knowledge-apt belief. Therefore, the closureRK principle is not applicable to rational evaluations of this commitment. As a result, the closureRK-based sceptical argument fails while the closureRK principle remains. (shrink)

Was ist Nachhaltigkeit, was ist ihr Wesen und was bedeutet Nachhaltigkeit für Mensch und Gesellschaft, für Natur und Kultur? Um diese Fragen zu beantworten, lädt Jürgen H. Franz seine Leser zu einer philosophischen Reise ein. Die Reise führt zu den begriflichen Wurzeln und den Grundbedingungen der Nachhaltigkeit und eröffnet dabei sowohl einen Blick auf ihre globale Relevanz als auch auf die vielfältigen Hindernisse, die sich ihrer Realisierung entgegenstellen. Sie führt etappenweise zu immer neuen Standpunkten und damit zu neuen Ansichten und (...) Einsichten. Die Reise schließt auch ein historisches Etappenziel ein. Es ist die Zeit des Philosophen und Theologen Cusanus, der sich als ein früher Wegbereiter der Nachhaltigkeit erweist. Schritt für Schritt offenbart sich dem Reisenden die humane, moralische, soziale, ökologische, ökonomische, technische und historische Dimension der Nachhaltigkeit. Er lernt ein neues Modell der Nachhaltigkeit kennen, die Crux des Denkens in Systemen und die Idee einer Hermeneutik der Natur. Und er lernt zwei ungleiche Verwandte kennen: die Menschlichkeit und die Scheinheiligkeit. Am Ende seiner Reise vermag er Sein und Schein der Nachhaltigkeit zu trennen und ein eigenes Bild nachhaltiger Entwicklungen zu zeichnen. Seine Reiseerfahrungen bereichern seinen Alltag, sein Berufsleben oder Studium. (shrink)

In this paper we argue that dissociative identity disorder (DID) is best interpreted as a causal model of a (possible) post-traumatic psychological process, as a mechanical model of an abnormal psychological condition. From this perspective we examine and criticize the evidential status of DID, and we demonstrate that there is really no good reason to believe that anyone has ever suffered from DID so understood. This is so because the proponents of DID violate basic methodological principles of good causal modeling. (...) When every ounce of your concentration is fixed upon blasting a winged pig out of the sky, you do not question its species' ontological status. James Morrow, City of Truth (1990). (shrink)

In this article, I argue that the principle of benevolence occupies a unique place in moral theory where duty and emotion both have equal importance, and moral philosophers generally are divided into two camps regarding the role of emotion in morality. Kant clarifies his position while introducing the deontic notion of benevolence. He only regards the moral value in which the duty of benevolence has been performed with ‘good will’. Some defenders of Kant’s ethics are Herman, McMurray, Meyers, and Tannenbaum (...) who argue that acting purely based on duty is far more superior to acting from emotions. On the other hand, several contemporary theorists such as Bernard Williams, Blum, Oakley, Stocker, Stohr, Foot, Korsgaard, Hursthouse, and Sherman refute Kant’s views towards emotion in the domain of morality. Following this Kantian and Non-Kantian debate, this article aims to explore the role of emotion and rationality in the moral context of benevolence. (shrink)

This paper was presented at the University of Illinois in the northern Spring of 1961. Its title is slightly misleading, as it deals more with influences on Wittgenstein than any particular influences he had on others. In particular, it points to an interesting indirect influence the philosophy of C.S. Peirce on Wittgenstein’s later thought – an of inflluence that came about as a result of the many philosophical interactions between Wittgenstein and Frank Ramsey, who was much impressed by Peirce’s work. (...) -/- The paper provides a sympathetic outline of the development of Wittgenstein’s thought, discussing such central topics as the general nature of language, proofs, and rule following. It concludes with a clear exposition of Wittgenstein’s “private language argument”. (Tim Oakley, March 2019). (shrink)

Recent debates in political theory display a renewed interest in the problem of judgment. This article critically examines the different senses of judgment that are at play in Jürgen Habermas’ theory of law. The article offers a new critical reading of Habermas’ account of the legitimacy of law, and a revisionary interpretation of the reconstructive approach to political theory that underpins it. Both of these are instrumental to an understanding of what is involved in judging the legitimacy of law that (...) is richer than has been recognized thus far by both critics and defenders of Habermas. (shrink)

Den här boken handlar om invasiva främmande växter. I det föregående kapitlet reflekterade Niklas Vareman om vad som läggs i begreppet ‘invasiv’, men vad gäller då för den andra termen i begreppet – alltså ordet ‘främmande’? Vid första påseende kan det verka som att ’främmande’ borde vara ett enklare ord att definiera. Det är ju vanligare och inte så tekniskt jämfört med ‘invasiv’. Frågan är dock om inte just dessa två egenskaper gör ordet ’främmande’ mer svårdefinierat. Ord som är både (...) vanligare och mer vardagliga används av fler personer och på fler olika sätt. (shrink)

Autor prostredníctvom skúmania literárnych diel Charlesa Dickensa, Williama Makepeaca Thackeryho, George Eliotovej a Thomasa Hardyho vytvára mozaiku viktoriánskej morálky Anglicka 19. storočia. Dospel k záveru, že uvedená doba vôbec nebola taká puritánska, ako si ju zvykneme predstavovať a morálne problémy, ktoré ľudstvo rieši v priebehu svojho vývoja sú vo svojej podstate univerzálne, hoci nie totožné. Líšia sa vo svojich individuálnych podobách, v akých sa s nimi stretávame v jednotlivých obdobiach dejín ľudstva.

Cieľom state je navrhnúť systematickú a vyčerpávajúcu klasifikáciu definícií. Táto klasifikácia vychádza z typológie, ktorú vypracoval Richard Robinson vo svojej knihe o definíciách, no v rôznych aspektoch ju ďalej dopracováva. Nová klasifikácia je založená na dvoch kritériách, a to kritériu predmetnosti a kritériu ilokučnej sily. Podľa kritéria predmetnosti možno definovať výrazy, pojmy, resp. objekty ; podľa kritéria ilokučnej sily možno zase rozlíšiť definície, ktoré opisujú existujúci systém, a definície, ktoré transformujú daný systém na nový systém. Napokon sa podľa týchto dvoch (...) kritérií vyhodnocujú niektoré známe druhy definícií. (shrink)

Psichologizmas yra loginių ir psichologinių terminų reikšmių tapatinimas. Husserlio Prolegomenai yra žymiausias psichologizmą kritikuojantis tekstas. Iki šiol buvo atviras klausimas, kas būtent juose įrodyta. Šio straipsnio tikslas yra į jį atsakyti. Pagrindinis straipsnyje ginamas teiginys yra toks: Prolegomenuose Husserlis įrodė, kad jei reliatyvizmas klaidingas, tai psichologizmas klaidingas, bet neįrodė reliatyvizmo ar psichologizmo klaidingumo, nes jis neįrodė, kad reliatyvizmas save paneigia. Pirmiausia nagrinėjami du kartais Husserliui priskiriami įrodymai: paremtasis prielaida, kad logika yra normatyvi, ir paremtasis prielaida, kad psichologija remiasi logika. Tvirtinama, (...) kad jie nesuderinami su logikos samprata Prolegomenuose. Tuomet nagrinėjami likę įrodymai ir parodoma, kaip iš jų plaukia, kad jei reliatyvizmas klaidingas, tai psichologizmas klaidingas. Galiausiai nagrinėjamas įrodymas, kad reliatyvizmas save paneigia vienu ar kitu būdu: ar savaime, ar tuomet, kai yra išreiškiamas, ar tada, kai įrodinėjamas kitam. Teigiama, kad reliatyvizmo klaidingumas juo neįrodytas. Straipsnio išvados reikšmingos bet kokiam logiką reliatyvizuojančiam požiūriui. (shrink)

Enligt ett realistiskt synsätt kan ett påstående vara sant trots att det inte ens i princip är möjligt att veta att det är sant. En sanningsteoretisk antirealist kan inte godta denna möjlighet utan accepterar en eller annan version av Dummetts vetbarhetsprincip: (K) Om ett påstående är sant, så måste det i princip vara möjligt att veta att det är sant. Det kan dock förefalla rimligt, även för en antirealist, att gå̊ med på̊ att det kan finnas sanningar som ingen faktiskt (...) vet (har vetat, eller kommer att veta) är sanna. Man kan därför tänka sig att en antirealist skulle acceptera principen (K) utan att därför gå med på den till synes starkare principen: (SK) Om ett påstående är sant, så måste det faktiskt finnas någon som vet att det är sant. Ett mycket omdiskuterat argument – som ytterst går tillbaka till Alonzo Church, men som först publicerades i en uppsats av Frederic Fitch i Journal of Symbolic Logic 1963 – tycks emellertid visa att principen (K) implicerar principen (SK). Anta nämligen att (K) är sann, medan (SK) inte är det. Men om (SK) är falsk, så finns det ett påstående som är sant men som ingen faktiskt vet är sant. Anta nu att p är ett sådant påstående. Låt Kp betyda att någon vet att p är sant. Det galler alltså̊ att p är sant samtidigt som Kp inte är det. Betrakta nu påståendet (p ∧ −Kp). Enligt antagandet är detta påstående sant. Enligt (K) måste det då vara möjligt att någon vet att (p ∧ −Kp). D.v.s., det måste vara möjligt att påståendet K(p ∧ −Kp) är sant. Men i så fall är det också̊ möjligt att påståendet Kp ∧ K−Kp är sant, vilket i sin tur implicerar att det är möjligt att Kp ∧ −Kp är sant, vilket ju är absurt. Således kan inte (K) vara sann samtidigt som (SK) är falsk. Vi tycks således kunna sluta oss till att (K) implicerar (SK). I uppsatsen diskuterar jag några olika sätt att undgå̊ Church-Fitch paradoxala slutsats. Ett tillvägagångssätt är att ersätta kunskapsoperatorn med en hierarki av kunskapspredikat. Ett annat är baserat på distinktionen mellan faktisk och potentiell kunskap och ett förkastande av den vanliga modallogiska formaliseringen av principen (K). Den senare typen av lösning betraktas både från ett realistiskt och ett icke-realistiskt perspektiv. Utifrån denna analys kommer jag fram till slutsatsen att vi, vare sig vi är realister eller antirealister rörande sanning, kan sluta oroa oss för vetbarhetsparadoxen och ändå uppskatta Church-Fitchs argument. (shrink)

The author underlines that Stirner makes a distinction between personal and private property. Die Einzige claims the property of person, not private property: this seems to sidestep Marx’s plethoric attack to him. To private property corresponds the private citizen, who is, first of all, de-prived of his person; he his an individual, not a person; he is “a phantom” – Individuum est ineffabile. Ju¨nger is not alien to such an outcome, provided that the proprietor may prevail on the egoist. The (...) egoist, in fact, is nothing else that the essence of the individual: the soul of a phantom. The politics of the integral proprietor match with the myth of kingship. The king is political body without individuality. (shrink)

The major research universities in the United States had been investigated for the doctoral ranking of 2022 College Factual. The investigation had been performed as best as possible for the accuracy of data, but never be perfect nor exhaustive about the search terms. Suggestion and advice are truly welcome (Kiyoung Kim, Professor of Law and Public Policy, College of Law and Social Studies, Chosun University, Gwang-ju, South Korea). I plan that the data would be used for the next research publication.